Hästen är skapad för att äta under en stor del av dygnet. På bete rör den sig långsamt framåt och plockar små mängder foder under många timmar. Ätandet är inte bara ett sätt att få i sig näring – det är en stor och viktig del av hästens dygn.
I dagens hästhållning är det inte alltid möjligt att erbjuda fri tillgång till grovfoder. Hästar har olika energibehov och många behöver få en begränsad mängd hö eller hösilage för att hålla ett lämpligt hull.
Genom att begränsa hur mycket grovfoder hästen får tag i vid varje tugga kan ett slowfeedingnät förlänga ättiden. Samma fodergiva kan därmed räcka under en större del av dagen eller natten. Det ligger nära en viktig del av hästens naturliga ätbeteende: många små tuggor under lång tid.
När grovfodret räcker längre blir det också lättare att fördela hästens ättid över dygnet. Det kan minska perioderna utan grovfoder och ge hästen mer tid till det den är naturligt motiverad att göra – äta och söka föda.
Forskning på slowfeeders och hönät visar att de kan förlänga ättiden och minska äthastigheten. Hur stor effekten blir varierar mellan hästar och påverkas bland annat av maskstorlek, grovfoder och hur foderlösningen är utformad.
Det är just den möjligheten till anpassning som är en av slowfeedingens styrkor.
Hästen äter en stor del av sin föda med huvudet sänkt och markutfodring ger en position som ligger nära betesställningen. Men hästens naturliga födosökande innebär också rörelse och variation. Den förflyttar sig, höjer och sänker huvudet och kan söka föda på olika nivåer.
Ett slowfeedingnät behöver dessutom inte innebära att hästen äter högt.
Nät kan placeras på olika höjd eller användas tillsammans med exempelvis en låg höhäck. På så sätt går det att kombinera lång ättid med en låg och avslappnad ätställning.
Forskningen visar att fodringshöjden påverkar hur hästen håller huvud, hals och rygg. Det är därför klokt att anpassa placeringen efter hästen och den miljö där den utfodras.
Det behöver alltså inte vara antingen markutfodring eller slowfeeding.
En genomtänkt slowfeedinglösning kan förena flera av de fördelar vi eftersträvar.
Marina Axelson, som arbetar med utbildning inom bland annat hästmassage, lyfter fram variation i ätställningen:
”Hästen mår bra av att man varierar höjden på fodergivorna.”
Det finns intressant anatomisk och biomekanisk forskning som visar att huvudets och halsens position påverkar nackens strukturer och belastning. Exakt vilken betydelse olika fodringshöjder har på lång sikt är ännu inte klarlagt.
Men tanken om variation är intressant. I en genomtänkt hästhållning kan olika foderplatser och fodringslösningar ge hästen möjlighet att använda kroppen på olika sätt.
Längre ättid, mindre spill och bättre foderhygien
Utomhus blir fördelarna med en genomtänkt slowfeedinglösning särskilt tydliga.
Att lägga grovfoder direkt på marken kan fungera bra på en torr och ren yta. Men under en svensk höst och vinter ser verkligheten ofta annorlunda ut. Hagar blir leriga och blöta och hö eller hösilage som ligger på marken kan blandas med jord, gödsel och gammalt foder.
Hästarna kan också dra runt fodret och trampa ner det. Det som inte längre är aptitligt blir kvar i hagen.
Det innebär både foderspill och pengar som går förlorade.
En låg höhäck i kombination med ett stort slowfeedingnät kan vara en mycket praktisk lösning vid utfodring utomhus.
Nätet kan fyllas med löst grovfoder eller träs över en storbal i en höhäck som är konstruerad för detta. Höhäcken håller fodret borta från det smutsiga underlaget samtidigt som nätet gör att hästarna plockar mindre mängder åt gången.
• Längre ättid
• mindre foderspill
• bättre foderhygien
• bättre foderekonomi
Det är lätt att underskatta värdet av det grovfoder som varje dag hamnar på marken.
Och det grovfoder som trampas ner och kasseras har kostat lika mycket att köpa in, skörda, analysera, transportera och lagra som det foder hästen faktiskt äter.
När mer av fodret hamnar i hästen i stället för på marken förbättras också foderekonomin.
För ett stall med flera hästar kan även en relativt liten minskning av det dagliga spillet bli betydande över ett helt år.
Slowfeeding kan därför vara en investering som inte bara ger längre ättid utan också bidrar till ett bättre utnyttjande av grovfodret.
På hösten sker en viktig förändring i många hästars foderstat. Betet minskar och hö eller hösilage får en allt större plats.
Övergången bör ske successivt. Hästens matsmältningssystem och tarmflora behöver tid att anpassa sig när foderstaten förändras, och snabba foderbyten är en känd riskfaktor för kolik.
Slowfeeding kan vara ett bra hjälpmedel under den här perioden. Hästen får plocka mindre mängder grovfoder åt gången och äter sin giva under längre tid.
Det ersätter inte behovet av en successiv foderövergång, men kan vara en värdefull del av en genomtänkt höstutfodring.
Vissa hästar äter betydligt snabbare än andra. När en stor mängd grovfoder finns lättillgänglig kan de konsumera sin giva på kort tid.
Med slowfeeding blir mindre mängd foder tillgänglig i varje tugga, vilket kan hjälpa till att sänka äthastigheten.
Det är särskilt intressant för hästar som gärna kastar i sig fodret. Snabbt foderintag är en av flera faktorer som kan öka risken för foderstrupsförstoppning.
Målet är inte att göra det svårt för hästen att äta – utan att låta måltiden ta längre tid.
Maskstorlek, placering och individ gör skillnad
En stor fördel med slowfeeding är att lösningen går att anpassa.
Hästar äter olika. En häst är skicklig på att plocka små mängder grovfoder genom nätet och äter lugnt och metodiskt. En annan behöver större maskor för att få ett lagom motstånd.
Därför finns det inte en maskstorlek eller placering som är rätt för alla. Den bästa slowfeedinglösningen är den som ger just din häst en lugn, säker och utdragen ättid.
Slowfeedingnät finns med olika maskstorlekar. Vilken storlek som passar bäst är individuellt och beror bland annat på hästens ätteknik, hur snabbt den äter och vilket grovfoder som används.
En mindre maska kan ge längre ättid, medan en större maska kan passa bättre för en häst som är ovan vid slowfeeding eller har svårare att plocka fodret.
Målet är en maskstorlek som bromsar ätandet utan att skapa frustration.
Är hästen ovan vid slowfeeding kan den behöva lite hjälp i början. Dra gärna ut några tussar av hö genom maskorna så att hästen lättare förstår hur den ska komma åt fodret.
Börja med en maskstorlek som hästen enkelt klarar av och anpassa därefter om det behövs. När hästen väl har lärt sig tekniken brukar den snabbt bli skicklig på att plocka ut små mängder grovfoder åt gången.
Forskningen kring slowfeeding visar också varför individanpassningen är viktig. Slowfeedingnät finns i olika utföranden och hästar kan reagera olika på hur lätt fodret är att komma åt. Rätt maskstorlek och placering behöver därför anpassas efter individen, grovfodret och hur hästen använder nätet. Även nätets höjd påverkar hästens ätställning och sätt att plocka ut fodret.
Slowfeeding kan användas på flera olika sätt – i boxen, i hagen eller tillsammans med en höhäck.
Placeringen ska framför allt vara säker och anpassad efter hästen och miljön. Ett nät behöver inte hänga högt för att fungera. Där det är möjligt kan en lägre placering ge hästen möjlighet att äta med huvud och hals i en låg position.
Utomhus kan en låg höhäck samtidigt hålla fodret från marken och göra det möjligt att använda ett stort slowfeedingnät utan att fodret sprids över hagen.
Det bästa sättet att utvärdera en slowfeedinglösning är att observera hur hästen använder den.
Äter den lugnt? Får den lätt tag i små mängder foder? Hur länge räcker fodret? Minskar spillet? Ser hästen avslappnad ut när den äter? Fungerar nätet lika bra när det börjar bli tomt?
Behöver hästen kämpa onödigt mycket kan maskstorlek eller placering justeras. Äter den fortfarande mycket snabbt kan en annan maskstorlek vara värd att prova.
Det är anpassningsmöjligheten som är poängen.
Slowfeeding ska inte göra utfodringen besvärlig för hästen. Tvärtom.
Rätt använt kan det hjälpa oss att komma närmare en viktig del av hästens naturliga sätt att äta: små mängder grovfoder under många timmar.
Kombinerar vi det med en säker placering, rätt maskstorlek, god foderhygien och kunskap om den individuella hästen får vi ett mycket användbart verktyg i den moderna hästhållningen.
Låt hästen visa vilken lösning som fungerar bäst.